Vissa dagar var blåsigare än andra…

Nu går OS-träningslägret mot sitt slut! Efter ca 3 veckor där Britta och jag snittat 5 till 6 timmars träning per dag, åker jag hem med en trött kropp. Trakai bjöd på alla möjliga olika väder, från storm, regn och 10 grader till vindstilla, stekande sol och 35 grader. Ur träningssynvinkel är det hur bra som helst att få variation i väderslagen och vi är jättenöjda med det.

Under vår vistelse har vi fått sparring genom vår vän Ida, som numera ror för Hammarby Roddförening. Petter och jag lärde känna henne under vår tid som Uppsalaroddare i Uppsala Akademiska Roddarsällskap. Vi konstaterade att vi nu känt varandra i 11 år vilket jag tror att vi t.o.m. skålade för. Vi har många härliga minnen ihop, bland annat har vi rott 8+ ihop i den traditionsbundna tävlingen UK-rodden då en åttamansbåt från Uppsala Universitet möter en åttamansbåt från Lunds Universitet. Den är snarlik tävlingen Head of the River som varje år utspelar sig mellan Oxford University och Cambridge University i England och som varje år ros på Thames i London. Vi har faktiskt rott Women’s Head of the River i London på Thames i en åttamansbåt ihop. Dessutom har vi varit i USA på en tävlingsresa där vi bland annat deltog i världens största roddtävling – Head of the Charles – i en fyramansbåt. Det var tider det! Innan jag fortsätter att sväva iväg alltför mycket kan jag konstatera att vi hade många trevliga stunder både på vatten och land.

Även Brittas man Nik kom till oss och mer än att hjälpa mig att fixa min usla cykel och vara allmänt trevlig var han med på vattnet och körde följebåt tillsammans med Petter. Det var jätteuppskattat eftersom att det är lättare för Petter att filma roddsekvenser när han inte behöver fokusera på körningen, andra roddare och följebåtar. Med Nik vid styret kunde Petter i lugn och ro filma och coacha. Tack så jättemycket Nik!