Veckan efter tävlingarna i Sorø åkte Petter och jag ner till Växjö för en veckas semester. Den var fantastisk på alla sätt, men avslutades med en cykelolycka med både hjärnskakning och sprucken läpp som följd.

Först en veckas härlig semester

Två glada semesterfirare!

Direkt efter tävlingen i Sorø åkte Petter och jag till Växjö där vi har en släktgård ute på landet. Där ägnade vi dagarna åt att träna löpning, cykla, styrketräna och läsa. Petter fiskade lite också! Det var en fantastisk vecka på alla sätt och jag var särskilt nöjd över att jag hann läsa 3 böcker som jag länge velat ta mig igenom (en om tarmbiota, en om pediatrisk nutrition och en om endometrios).

Mitt under veckan fick vi besök av Antidoping för att lämna både blod och urin. De brukar komma några gånger om året för att ta urin och ibland även blod för att testa mot doping. Jag rapporterar således in vart jag befinner mig varje dag för att de ska kunna komma och testa mig – helt utan förvarning när som helst. Denna gång blev det alltså på min semester.

Sista träningspasset slutade med cykelolycka

Styrketräning i Växjö

Dagen innan vi skulle åka hem besökte vi först Växjö High Performance Center där vi tränade ett suveränt styrketräningspass! Jag känner att jag har blivit starkare sedan vi i maj gick över på ett nytt träningsupplägg med 3 set där jag först lyfter 12 rep, sedan 6 rep och sist 3 rep.

Pass 2 på dagen skulle bli ett lugnt distanspass på cykel i Smålands skogar. När jag var i nedre tonåren läste jag allt jag kom över av Vilhelm Moberg och hans sätt att beskriva den småländska naturen gjorde mig djupt fascinerad av den. Tanken var lite att jag skulle cykla och njuta av omgivningarna och samtidigt ta mig runt några sjöar. En del av sträckan gick därmed på grusvägar. Mitt ute på landet ramlade jag och jag minns ingenting från olyckan mer än att jag hann tänka “detta kommer jag inte kunna hantera på ett bra sätt”.

Hjärnskakning är tufft

Hjärnskakningen gav mig massor av yrsel

Eftersom att jag inte kommer ihåg olyckan vet jag inte vad som hände, men jag tror att jag kan ha bromsat in hastigt och kraftigt och landat på huvudet. Hjälmen har stora spår av stenar på sig och insidan är sprucken och cykel är deformerad i nuläget, men ska nog gå att rätta till.

När jag vaknat upp ringde jag Petter (vilket jag inte har något minne av) som hämtade mig. Vi for till akuten är jag fick göra neurologiska tester samt sy flera stygn i insida underläpp. Eftersom jag var såpass pigg just då fick jag åka hem.

Dagen därpå hade jag däremot yrsel hela dagen och kräktes tiotalet gånger – jag fick inte behålla något! Framåt kvällen åkte vi till akuten igen då vi ville se hur det var med mig. Under dagen hade vi kontakt med mina farbröder som både är läkare och det kändes suveränt att ha deras stöd under dagen då båda har erfarenhet av hjärnskakning. Väl på plats gjordes datortomografi på hjärnan som inte visade några blödningar som tur var, men hjärnskakning kunde konstateras. Jag kunde åka hem igen efter att ha gått dropp för att ersätta förlorad vätska, jätteskönt med tanke på att det hade varit enormt varmt på dagen och jag ju hade kräkts utan att kunna dricka något.

Present från juniorer.

Den kommande veckan har jag nu varit sjukskriven från jobbet och vilandes från träning (har inte vilat så många dagar på raken sedan 2005!). Jag har helt enkelt legat i sängen i ett mörklagt rum i nio dagar för att undvika intryck och få riktigt hjärnvila. Det har varit obeskrivligt tråkigt och jag är jättetacksam över att ha en katt som hållit mig sällskap.

Drar långsamt igång träningen

Nu när jag börjat återhämta mig från hjärnskakningen kommer vi långsamt att dra igång träningen igen. Jag kommer självklart att vara lyhörd på kroppens signaler då att jag tar det i lagom takt framåt. Det har varit väldigt tufft att missa träning och jag har varit orolig över att behöva jättelänge, samtidigt är jag oerhört tacksam över att olyckan gick såpass bra. Framförallt är jag tacksam över att jag hade hjälm på mig, annars har jag ingen aning om hur det hade gått.

Ta hand om er! Och, snälla, använd hjälm när ni cyklar!