månadsarkiv: september 2015

Sjuk och sorgsen

Direkt efter VM tog jag ett par dagar med lugnare träning (dessutom blev det mycket spontandans). Tanken var att jag skulle återhämta mig från VM-veckan och dessutom samla kraft inför stundande tuffa träningspass i förberedelserna inför SM.

Vi hade bra träningspass hemma i Norrtälje, även om jag var väldigt trött och fick leta kraft överallt för att orka. Eftersom att jag var så trött lade Petter in en extra vilodagar för att jag skulle bli piggare, men tröttheten ledde till förkylning.

SM gick i år på Ryrsjön i Lilla Edet och dagen före avfärd kände jag mig ok. Dagen före tävlingarna åkte vi ner, ställde i ordning båten och jag rodde banan ett varv. Kroppen kändes inte helt ok, men jag tänkte att det kanske skulle vända under natten. Tyvärr vände det inte under natten, utan jag vaknade med feber, hög vilopuls och riktigt ont i halsen. Sedan låg jag kvar i sängen i tre dagar. Eftersom att mina föräldrar bor i Alingsås, som ju ligger knappa timmen från Lilla Edet, bodde Petter och jag där under SM. Det är även här jag nu tillbringar de första dagarna på min tre veckor långa semester (och viloperiod) som nu infunnit sig. Efter en lång säsong och ett intensivt år känns det riktigt passande.

Att inte kunna ro singeln var förstås riktigt tråkigt då jag för bara några veckor sedan slagit personligt rekord och hade riktigt bra fart i båten. Ändå kändes det jobbigare att jag inte kunde vara med i dubbelloppen som Britta och jag skulle ro i. Jag har sett fram emot dem väldigt länge och eftersom att vi båda utvecklats mycket denna säsong ville jag se vad vi skulle kunna prestera.

Ofta tänker jag att man ska tänka positivt och inte stanna upp i negativa känslor alltför länge. Denna gång låter jag mig själv vara besviken och må lite dåligt, för jag missade ju ett lopp med världens bästa lagkamrat och då får man vara ledsen.

Fantastiskt roddvatten hos mina föräldrar!

Fantastiskt roddvatten hos mina föräldrar!

Jag blev 7a på VM och kvalade en plats till OS!

Efter 11 dagar i Frankrike är Petter och jag hemma igen! Det blev 5 upp- och urladdningar under 8 dagar och jag känner mig ganska trött i kroppen och glad inombords. Detta är en del av min resa – en resa jag startade år 2006 då jag första gången satte mig i en singel. Men det var först hösten 2012 som Petter och jag satte oss ner formulerade tydliga mål för en singelsatsning. Vi ville kvala till OS. Sedan dess har vi arbetat metodiskt och målmedvetet mot vårt mål.

När jag under denna sommar presterat tider närmare 7,30 kände vi oss nöjda och tyckte att vi var i fas, samtidigt som vi båda förstod att det var en utmaning att ta den topp 9 plats som krävdes för att kvala till OS. Det var 35 roddare anmälda i min klass varav många med både OS- och VM-medaljer. Samtidigt har träningen gått riktigt bra och vi kände att vi hade något på gång. Jag var dessutom toppad för första gången denna sommar och pigg när vi kom fram till Frankrike (även om jag såg ganska trött ut på grund av eksem och svullnad runt mina ögon).

De fem loppen

Tävlingarna inleddes med försök där jag mötte ett riktigt starkt startfält. Jag var seg i kroppen och rodde mest igenom loppet. Jag slutade jag på en 5e plats med tiden 7,45.

Sedan var det uppsamling. Eftersom jag ville ha en såpass bra lottning som möjligt till kvartsfinalen såg jag till att gå ut hårt från start och jag märkte direkt att min kropp var piggare än under försöket. Jag slutade 1a med tiden 7,35. Under detta lopp hade Britta (min sparringpartner och kära lagkamrat) vänligt erbjudit sin hjälp och vid varje 500 meter gjorde hon och jag en dragare tillsammans. Britta satt ju i Stockholm, men vi låtsades att hon var med i båten. Det kändes som att jag hade henne bakom mig under dragarna! Ett vinnande koncept, så vi körde samma upplägg på de kommande loppen!

kvartsfinalen tryckte jag riktigt tufft under första delen av loppet och kände mig bra med vid 1000 meter. Efter en spurt tog jag hem 3e platsen och gick därmed vidare till semifinal A/B. Tiden blev personligt rekord på stilla vatten – 7,35.

Under semifinalen laddade jag på ordentligt från början men under mittendelen tappade jag mitt fokus under en period. Loppet gav ett nytt personligt rekord på stilla vatten på 7,32, men det räckte inte till A-final. Besvikelsen var total och jag gladde mig inte särskilt mycket åt perset.

B-finalen kände jag mig återigen redo att ge järnet och kände mig ganska van att tävla efter 4 lopp tidigare i veckan. Kroppen var pigg (förutom att eksemet runt mina ögon var kvar) och jag var sugen på att ta en topp 3 placering. Även om jag inte hängde med mina konkurrenter i starten var jag de första 1000 metrarna nöjd över att fortfarande känna kontakt med dem. Eftersom mycket stod på spel i just denna final gällde det att ha is i magen och att hålla fokus i sin egen båt. Vi hade en raceplan som jag verkligen ville hålla och jag visste att Petter satt på land och tittade på mina farter så det gällde att trycka. Vid 1000 meter ökade jag farten successivt fram till 1750 meter där jag gick upp i 40 takt och  tryckte upp mätaren på 5 meter per sekund. Det räckte för att komma upp i täten och korsa mållinjen först av alla! Tiden blev 7,26 vilket blev ett nytt personligt rekord! Kort sagt – a race to the occasion!

Jag har fått en del frågor om min spurt – för er som inte har sett loppet låg jag 8 sekunder efter hon som ledde vid 1000 meter  – vilket jag tog in på en ganska kort sträcka. Att jag rodde de 500 sista metrarna på 1,45 beror på att jag ville vinna och tryckte allt vad jag kunde! Väl i mål sjönk det in att Petter och jag gjort detta på helt egen hand – med hjälp av mina ovärderliga sponsorer, Biorower, Britta och vänliga själar som hjälpt till. Det är riktigt kul att vi, vid sidan av jobb och studier, kommit en bra väg mot vårt mål!

Här finns en länk till resultaten i min klass W1x – VM 2015 W1x och här kan man se B-finalen (scrolla ner och leta efter “W1x Final- FB”).

Svenska truppen bestod av 7 roddare och mer än trefaldigt så många svenska supporters! Det var fantastiskt att många ville heja på oss!!! TACK FÖR ALLT STÖD!!!

Nu ska jag gå från singel till dubbel och träna med Britta och det ska bli härligt att ha henne i båten på riktigt!